Måndag och en stor vecka

14 Augusti, 2017

Måndag igen! Jag ligger återigen väldigt mycket efter i rapporteringen här men ska försöka komma igen lite nu.

Semestern tog ju slut i och med att Jonas började jobba förra veckan och denna veckan tar även sommarlovet slut för Felix del. Och det är ju en alldeles särskild vecka eftersom även den här lille goseskrutten börjar inskolning på förskola imorgon. Från och med då är även han ett litet Bullerbybarn.

Känslorna (mina alltså) är blandade. Mestadels förväntan och glädje men också ett svagt stråk av nostalgi över att den här föräldraledigheten och bäbistiden liksom är över nu.

Men Victor känns så redo och det ska framför allt bli kul. Och Felix är också taggad! Han saknar sina kamrater och ser fram emot att komma till Bullerbyn igen.

Vän på besök

31 Juli, 2017

Första semesterveckan hade vi besök av en gammal god vän som vi inte träffat på många år (sju närmare bestämt). Vi hängde så mycket vi hann med under de dagar hon var här. Härligt att ses! Utöver att det hänt en hel del i allas liv var det ändå lite som att tiden stått stilla. Precis som det ska vara med vänner.

En dag var vi ute hos Anders på landet (Nina jobbade) och Felix fick
två nya barnvänner (tvillingarnas kusiner) och Victor en hundvän.

Frukost i det gröna. 

Vi lagade och åt god mat hemma hos Madde och Niclas.

Vietnamesiska vårrullar.

Och besökte Madde och Niclas på landet.

Älskar den här väggen. Riktigt kolonimys.

Bad! Victor doppade sig, lite ofrivilligt, men blev inte avskräckt för det.

Fick blodad tand, snarare.

På besök i Trelleborg

30 Juli, 2017

Första semesterhelgen var vi på besök hos en vän till mig (fd guidekollega) och hennes familj i deras fina hus i Trelleborg. Relativt nyinflyttade är de - så det var väldigt kul att se hur de har det. Dessutom fick vi träffa deras lilla tjej, Ella, som låg i magen sist vi sågs. Hon är fortfarande liten, inte fyllda ett ännnu, så det blev inte så mycket aktiv lek mellan barnen. Kändes som att hon var aningen förbryllad över Victors framfart (han körde, som alltid, stenhårt). Men nästa gång så lär de kunna busa loss ordentligt tillsammans.

Vi hängde, promenerade, åt och drack, myste. Lite regnigt var det, tyvärr, men väldigt bra hur som helst.

Jonas fick dessutom experthjälp med att åka över till Puttgarden för att köpa öl, vin och sprit till vår fest - en mycket trevlig bonus.

Felix hjälpte till med maten.

Victor provade hur man bäst klättrar ur en resesäng (lyckades ej).

Killarna behövde rastas mycket, här är de och jag på äventyr i regnet
i Östervångsparken.

Lekplatsen var ganska kul den med - men själva leksakerna
utkonkurrerades snabbt av en stor vattenpöl och eftersom det var
ganska svalt och vi inte hade några gummistövlar eller ombytesskor
med till Victor fick jag leda dem bort från den.

Istället gick vi och gick. 

Och gick.

När killarna var i Puttgarden för att handla åkte vi tjejer på loppis
med barnen - inte en aktivitet jag rekommenderar om man har en
ettåring och en fyraåring med sig. De stora fynden uteblev, jag sprang
mest runt och försökte få dem att inte slå ihjäl sig. Men hittade i alla
fall en väldigt fin tavla till slut!

När det blev uppehåll kunde vi hänga lite i trädgården också.

Victor med kex och loppisfyndad monstertruck. Planerar nya bus.

Lite dryck...

Spruta och leksak

29 Juli, 2017

I början av semester tog Felix ÄNTLIGEN sin tredje och "sista" TBE-spruta. 

Ja sista är det ju inte egentligen för den ska ju fyllas på efter fem eller tre år osv, men i alla fall sista för den här omgången och nästa "ska han inte ta förrän han har börjat skolan, och då kommer han inte tycka att det är läskigt"... Det har vi pratat väldigt mycket om nämligen. 

Det var en pärs! Vi hade ju ett exdtremt misslyckat försök några veckor innan det, när jag gick iväg ensam med båda barnen till öppna mottagningen. Jag svettades och trugade och mutade men inget hjälpte. Felix grät och svettades ännu mer - han hade panik. Den otaktiska sköterskan viftade runt med nålen framför ögonen på honom och det funkar såklart inte. Hemskt opsykologiskt. Man undrar om hon aldrig träffat ett barn förr...

Hur som, den här gången kom vi rustade - hela familjen var med och alla skulle ta spruta. Felix var med in i rummet tre gånger innan han tillslut tog mod till sig och satt i mitt knät och tog den. Personalen var så tålmodiga och duktiga på att flytta fokus från sprutan till annat. Otroligt bra.

Efteråt fick han välja en leksak, såklart, och sköterskan var så inkännande och pekade ut att det fanns en speciellt fin ring som det bara var en enda kvar av och den kunde han ju faktiskt få. Det fick bli den!

Det hjälpte också att vi hade sagt att OM han tog sprutan skulle han få välja en av legolådorna i källarförrådet. Vi har ju haft ett par lådor med begagnat lego som vi köpte för inga pengar alls för ett tag sedan, och Felix har hittat dem och gått och känt och klämt där mycket. Och jag tror minsann att det var det som gjorde att han ändå stog ut. Dragningskraften av lego är helt enkelt för stor att motstå.

För övrigt känns det så skönt att han tagit de där sprutorna nu. De senaste två dagarna har jag plockat två fästingar på honom och en på Jonas. Med vår nya fästinglasso för övrigt - rekommenderas, den är hur bra som helst!

Ringen, satt fint på fingret på väg hem efter sprutan.

Det utvalda Legot, en Nexo Knigths-riddare och häst.

Firarmiddag hos kocken

28 Juli, 2017

Vi fick en så fin bröllopspresent av goda grannar/Felix dagisvänner: en firarmiddag hemma hos dem. Mycket uppskattat! I början av semestern bokade vi alltså in oss på Restaurang Pingis (minsta sonens restaurangnamn) och vi blev bjudna på en riktig festmåltid (mannen i huset är kock och han är otroligt duktig).

Det smakade mycket mycket gott!

Felix var fin, hade klätt upp sig med skorta och sina två ringar.

Barnens mat - fisknuggets och pommes + gurka.

De vuxnas meny.

Mycket fin råbiff.

Torsk, som sagt, som dessutom serverades med Sandefjordssås
(bestånede av grädde, smör och creme fraiche - rena hälsosåsen!).

En alldeles lagom söt (dvs inte så söt) dessert på det. Mums!

Victor gillade den också, så klart.