Dansuppvisning

20 December, 2017

Lite om lördagens uppvisning i Lisebergshallen. Vi blev fem stycken tillslut, ingen drog sig ur med andra ord, och det kändes riktigt bra. Vi var självklart äldst i hela hallen (på scenen alltså) men vi satte vår koreografi och hade jättekul. Jag gör gärna om det. Jonas, Felix och Victor satt i publiken och hejade på. Felix sa efteråt att jag var cool, det är all recension jag behöver.

Efter uppvisningen drog vi en repa på Liseberg, eftersom vi fick fri entré. Men det var så mycket folk och vi var rätt mätta på underhållning så det slutade med att vi gick till affärsgatan och Felix fick köpa en tomte (för en peng han fått av Birgitta på mitt jobb) och sedan åkte vi hemåt igen.

Mest bilder på mig nedan, inte för att jag så gärna vill visa upp bara mig men jag vill inte lägga ut bilder på de andra tjejerna (den när vi alla hoppar bakåt däremot, den bjuder jag på).

Det här är låten vi dansar till:

Kommunikation

19 December, 2017

Kommunicera är han jättebra på. Med varenda småmuskel i hela ansiktet, med resten av kroppen, alla ljuden och en massa rörelser. Han mimade till exempel varenda sång med stor inlevelse i årets Luciatåg, stal showen kan man säga. 

Han är, som han alltid varit, väldigt fysisk. Han tar tag i en och drar iväg. Han kryper upp och sätter sig i knä för att gosa utan att ge några alternativ. Han kan hoppa jämfota jättehögt, dansa svåra steg, gunga gunghäst som en cowboy och klättra och balansera utan att tveka. Han ger sig oblygt in i alla situationer och småpratar med barn och vuxna utan att egentligen ha så många ord att röra sig med.

För med pratet går det lite trögt. Han säger mamma, pappa, hej, bååå (båt), booo (bok), bläple (äpple) och babna (banan, men på senare tid har han förenklat det för sig och kallar även banan för bläple). Förra veckan kom även appa (trappa), gugg (glögg) och några andra nya ord. Och härom dagen lät det som att han sa Victor. Eller "Vitto". Men det kan ha varit en engångsgrej.

Det har hittils varit lite som att han inte riktigt bryr sig om det där med ord, han har ett annat språk som funkar bra just nu. Fast jag har på känn att han börjar fatta att det är rätt bra att kunna prata med ord också, han blir väldigt förtjust när vi förstår honom. Och ska jag vara helt ärlig så längtar vi efter lite mera tal. Det är ju så himla häftigt när språket kommer!

Vitto.

Victor och jag

16 December, 2017

Victor alltså, ett sådant lite busigt gosegryn. Han är så mysig, glad och nästan alltid gosesugen. Kryper upp och sätter sig i knät och bara kräver sin gostid (det får han så gärna). Han är också väldigt bestämd och kan bli ganska högljudd när han inte får som han vill, absolut. Men i grund och botten - fortfarande den gladaste kille jag känner.

Ett minirep till

15 December, 2017

Tisdagens genrep inför uppvisning gick hyfsat bra, jag satte äntligen en bit av koreografin som jag inte fattade sist men jag glömde helt bort en annan som jag egentligen kan. Känns hur som helst bättre, då vet jag att jag har det i mig. Alltså jag räknar verkligen inte med att allt kommer att sitta på lördag, men jag tror ändå att det kommer bli kul. Jag känner att jag kan bjuda på det.

Men igår träffades jag och en av de andra tjejerna på dansskolan för att dra igenom koreografin några varv till, och det visade sig vara väl investerad tid för nu känns det snäppet säkrare. Dessutom inför publik eftersom det gled in ett gäng pappor (i typ vår ålder) som satt och väntade på sina barn.

Fem stycken blir vi på lördag, om ingen drar sig ur (vilket man kanske får räkna med) och vi uppträder som nummer 56B. B för att vi är så B.

Nej, men nästan. B för att de glömde oss gamlingar först och sedan lade till oss efteråt, så vi fick ett eget nummer mellan nr 56 och 57. Efter ett par disconummer, ett standard solo och ett jazz. Tacksamt att det inte är några hiphop-proffs som uppträder precis innan oss, så där tänkte de till.

Ska bli kul!

Lördagens uppvisningsschema, grupp 56B inte med på den här listan.

Söndagskväll, snöfall, julkonsert

15 December, 2017

I söndags efter vår utflykt till Skövde började små snöflingor falla när vi gick av tåget på stationen och sedan sprang vi vårt allra snabbaste för att hinna med vagnen till Hagen i tid för julkonsert. 18.05 var vi framme, och kyrkan var fullsatt så vi fick slå oss ner på golvet. Men så mysigt och varmt det var. Gospel och fina jullåtar, lite allsång. En väldigt energisk körledare som var rolig för Felix att titta på. Och så var många av våra vänner härute på plats, det kändes väldigt härligt.

Snöflingorna föll stora och tunga utanför de stora takfönstrena, och när konserten var över klev vi ut i ett vinterlandskap. Jonas och Victor kom och hämtade oss och Victor blev så glad, otroligt mysigt.

Sedan hem och i säng med minstingen. Vi kollade Nobel och handboll och Felix somnade i soffan bredvid Jonas och mig.

Dagar som i söndags är så otroligt värdefulla!

Julgospel med Faith.

Där en vän till oss (och mamma till en av Felix kompisar) sjunger.

Hagenkyrkan, trodde jag den hette. Men den heter visst Älvsborgs kyrka.

Snö i lillens hår.

Nobel och handboll.

Och en helt slut Fille.