Isveckan

27 Februari, 2018

Verkligen alltså, höll på att dööööö (nej inte riktigt, men nästan) när jag var tvungen att promenera nästan en kilometer idag i bara ullkappan på grund av svårighet att få tag på parkeringsplats i närheten av min destination (Lindholmen Science Park där jag var på seminarium och workshop med CSR Västsverige). Har fortfarande ont i handlederna.

Det är väldigt kallt, men också väldigt klart och vackert! Så så länge man är förberedd är det inte alls dumt.

Iskallt var det även i söndags när jag och Felix var ute och åkte pulka i lilla backen. Men Felix höll ångan uppe och ville inte gå in, fick tillslut muta med att vi skulle gå och handla pizza - som jag ändå tänkt - och då gick det vägen.

Stå i snålblåsten, inte min grej.

Pulkaåkning på isbacke, uppenbarligen Felix grej. Heja!

Spelevinken.

Mellohäng hos goda grannar

27 Februari, 2018

I lördags kväll var vi hemma hos goda grannar och förskolekompisar till Felix och åt persisk mat och kollade mello. Vi var lite oroliga för att Victor skulle balla ur, men det visade sig att han var festprissen nummer ett. Han gled runt och var gullig, gick upp och lekte med bilar på rummet, åt en massa mat och satt snällt på filten framför tvn och åt sin efterrätt.

Felix däremot blev jättetrött vid sista låten och ville bara gå hem, men han höll ändå ut till röstningen var klar och då rullade vi den korta biten hem med dubbelvagnen och hällde ner de två små i varsin säng.

En riktigt mysig kväl. Om rätt låt vann vet jag inte, Rolandz alltså... Det svänger ju, helt klart - barnen dansar gärna "fuldans" - men det är ju mer av en en satir/sketch i mina ögon? Eller vad har jag missat?

Ett halvmaraton

27 Februari, 2018

I söndags sprang jag ett halvmaraton! En riktigt skön milstolpe på väg mot det stora målet den 13 maj.

Jättemotvind på vägen ut och otroligt skön medvind hela vägen hem. Solen glittrade i snön, men på cykelbanorna var det barmark (OCH rensopat!). I lurarna hade jag dessutom radiosportens OS-medaljkavalkad. Och så lite "runners high" på det de sista kilometrarna som gjorde att jag kunde öka på tempot ytterligare.

Årets helt klart bästa runda!

Rumsdörren

26 Februari, 2018

Dörren till killarnas (egentligen bara Felix än så länge, men tanken är ju att Victor ska flytta in där inom en någorlunda snar framtid) rum blir bara tjusigare och tjusigare:

Fantastisk skiddag i Ulricehamn

26 Februari, 2018

I lördags sken solen och det var klart och kallt ute - vi packade in oss i bilen och åkte till Ulricehamn direkt efter frukost:

Alla nedfarter och lifter öppna, och väldigt fint i pisterna.

Felix vågade sig på knappliften igen och det gick jättebra, han var
stencool. Jag var lycklig.

Fick ett par åk på egen hand också, och kunde njuta av den här
fina utsikten från backens topp. På väg ner för fjärde gången åkte jag
ihop med en nybörjarskidare med synfel (mest hans fel, men lite mitt
eftersom jag kanske borde fattat och väjt undan) och fick känna på att
ramla lite. Det var på tiden, att jag fick känna på snön på rikgit. Men
det gick så långsamt så det var ingen större skada skedd. Hoppas
han inte blev helt avskräckt bara.

Och under tiden satte Victor på sig skidorna (med viss hjälp av Jonas)
och började svira runt. Han åkte rullbandsliften och sedan nedför den
allra minsta barnslänten flera gånger utan problem och skidade även
envist fram på flacken med små, små steg. Jag stoppade honom
tillslut när han hade tagit sig ett par hundra meter bort till gallertrappen
vid restaurangen, och tyckte jag skulle bära honom upp så han kunde
köra vidare.

High five, Björnbusen.