Dagens roligaste

2 Maj, 2018

Jamen på riktigt??

Har inte läst detta detta i detalj, men hörde även på radion på lunchen att det var "kaos" på Skatteverket och att folk desperat tryckt in sina deklarationer i diverse dörrspringor. Men ärligt talat, 2018?

Bra jobbat Skatteverket. Dags för lite beteendeförändringar tycker jag. Att de sedan förlänger deklarationstiden tycker jag däremot känns lite lojt, om det nu inte finns andra goda skäl. För det är ju inte precis som att de där papperstryckande människorna bara haft 24 timmar på sig.

Förtydligande: det är alltså inte själva pappersdeklarerandet jag tyckte var så kul. Klart man ska få lämna pappersdeklaration om man vill och tycker det känns bäst (även om det ju faktiskt är så mycket smidigare att bara skicka ett sms om man inte har några krångelavdrag) och Skatteverket ska ju självklart ge en rimlig och bra service. Det var bara så kul att folk envisas med att vänta in i det absolut sista för att lämna den på lådan just den 2 maj och sedan får panik och liksom trycker in papperet i dörrspringor när det inte går. Istället för att skicka ett sms eller vänta tills de öppnar. Det tycker jag man kan få skratta åt. Och sen är den uppblåsta rubriken i sig lite rolig dessutom "Här kämpar de med papperet". Breaking news.

Ett år sedan

2 Maj, 2018

Ett år sedan detta - och mycket är sig väl ändå likt. Även om småkillarna såklart har vuxit några centimeter och lärt sig en massa om livet sedan dess.

Vardag i april/maj 2017:

Vilken natt

2 Maj, 2018

Inatt vid tvåtiden vaknade Victor och gallskrek och ville inte alls somna om trots den vanliga övertalningen. Han ville ha "mamma" och han ville att jag skulle stå och hålla honom tätt i famnen, vilket jag såklart gjorde ett tag men sedan var det ju dags att sova. Vi försökte att lägga om honom i hans egen säng och att lägga honom mitt emellan mig och Felix i stora sängen. Försökte hålla och vagga honom och göra detta om och om igen. Men det gick inte. Han antingen gallskrek eller försökte rymma iväg för att "leka leka!".

Jag provade att lägga honom i sin säng i Felix rum medan jag själv låg i Felix säng. Utan framgång. Jag sov räv och han vände upp och ner på lådor och släpade fram en massa fina saker och lade bredvid mig på min kudde. Först en liten kaffekopp, och sedan kom han med en "fant!" (elefant), sedan bilar och diverse annat bra-att-ha-på-kudden. Han babblade och styrde runt som aldrig förr.

Så tillslut fick jag gå ner med honom till köket. "Mökt!", "måne" utbrast han fascinerat och pekade ut i den tysta natten med sitt lilla finger. Sedan satt vi där vid köksbordet och han fick äta gröt och dricka varm mjölk och stirra på den här hypnotiserande ointressanta plinkande godnattsången med rullande långsam animation av små stjärnor som blinkar till då och då och moln som långsamt drar förbi:

Man är i alla fall inte ensam, 409 kollade på visan när jag stängde ner den i morse och chatten gick varm.

Det hjälpte inte heller. Försökte lägga oss i soffan men det slutade med att han hoppade från kanten ner i kuddarna som jag lagt på golvet. Vi gick tillslut upp igen (nu hade det gått ett par-tre timmar) och jag provade lägga igen. Ingen succé då heller.

Då klev Jonas in i matchen igen, försökte med snällrutin men den gick inte hem - så då sa han till honom på skarpen att sova. Och sedan gjorde de uppenbarligen det båda två, nere i vardagsrumssoffan.

Slutet gott, allting gott!

Nu är det vardag igen, men samtidigt redan onsdag så det blir en kort men förhoppningsvis produktiv vecka innan det är dags att ta helg på nytt.

På banan

1 Maj, 2018

Igår efter lite tidigare hämtning på föris (vi jobbade halvdag) åkte vi direkt upp till Skatås med cyklarna inpackade i bilen för att spana in mountainbikebanan. Victor körde försiktigt på med balanscykeln, som han precis blivit tillräckligt lång för att nå ner på. Tog sig sakta men säkert, och väldigt nöjt, ända från parkeringen ner till banan. Felix cyklade på som att han aldrig gjort annat, full fart hela vägen fram till banan och runtikring vid stugorna därnere. Men på banan var det först fullt med rätt stora mountainbikers, så det tog ett tag innan han tog sig an den. Han har ju mest kört den med balanscykeln förut så med stora cykeln kändes det nog lite läskigt. Men när det lugnade ner sig gav han sig i kast med utmaningen och oj vad bra det gick! Hela familjen tjoade av glädje, jag var riktigt imponerad.

Victor han ville gärna cykla bana också, och provade på i det lilla med sin balanscykel. En kämpe! Sedan sopade han runt lite med en kvast och satt i vagnen och åt russin. Och pekade vilt på de riktiga cyklarna, han skulle nog gärna ge sig iväg på en sådan storcykel. Snart så!

Vi höll på ett bra tag, och hade säkert cyklat runt där fortfarande om det inte vore för att det blåste upp till regn och började åska och dundra och blixtra rejält. Så till Felix stora besvikelse fick vi skynda oss tillbaka mot bilen i skyfallet. Det var lika bra det, för han var rejält trött mot slutet. Istället åkte vi hem och grillade (i regnet) och så blir det högst troligen en tur till cykelbanan idag igen!

Nöjd med att få cykla.

En som gärna skulle vilja prova på hoppet (snart Victor).

Eller kasta sig utför en backe.

Efter lite uppvärmning kunde Felix starta från stora backen.

Utan problem.

Bra jobbat Felix!

Sköna maj välkommen!

1 Maj, 2018

Nu kommer den äntligen - vår tidiga Rhododendron alltså som är på väg att spricka ut i sina fina rosa blommor. Härligt att se!

En annan sak som är härligt att se är att Leondardorosen vi fick i bröllopspresent (den som blev uppäten av rådjuren) verkar ha klarat vinterförvaring och faktiskt har fått nya blad i dagarna. Håller tummarna för den!

Vår tidiga Rhododendron.

Och Leondardorosens nya blad (inga blommor ännu).