Ouppdaterat

4 Oktober, 2018

Bloggandet går det lite si och så med just nu, och det beror i vanlig ordning inte på att det inte finns att skriva om. Här händer massor såklart. Och vi alla mår bra!

En sammanfattning:

- Felix har tappat andra tanden (i förrgår). Vänster fram, nu har han en rejäl glugg och lite läsp. Lösa tand nummer tre har inte kommit än.
- Morfar är äntligen här och hälsar på igen, till killarnas stora lycka. De fullkomligt slukar honom! Och ja det är ju kul för oss vuxna också såklart.
- Det är höst på riktigt. Storm blandat med rusk blandat med iskyla (nollan häromdagen). Och däremellan några riktigt fina stunder som idag när jag på lunchen promenerade i höstlöven i slingan mellan jobbet och hemma. Så skönt! 
- Jag har fått någon form av ischiasliknande symptom med ont i sätesmuskeln och drag ner i hela benet. Gick därför på mitt livs första naprapatbesök igår - nästan magiskt. Fick elchocker och punktbehandling och en liten omgång av kotknäck och stretch. Ska tillbaka igen på måndag. Får inte springa. Därav lunchpromenaden.
- Vi (eller jag, egentligen - eftersom Jonas har en jättefin företagsbil) har köpt en nygammal bil. Mamma och Åkes Skoda Fabia kommer att flytta hem till oss i november. Nu ska vi försöka sälja Volvon också... en ny lycklig ägare av en sönderrostad men mycket älskad och hittills fullt fungerande Volvo V40 från 2003 kommer alltså snart se dagens ljus. Vi hoppas bli av med den smidigt, några stora pengar däremot hoppas vi inte på. Och det ska bli väldigt kul med en ny, fräsch bil!
- Jag har börjat jobba 100% (från och med i måndags). Hurra! Känns bra. I en ny roll dessutom, Head of Sustainability and Brand Management. Känns också bra!
- När vi ändå pratar jobb. Jag har pratat hållbarhet i Norrköping och i Marstrand, ska bli klasscoach för en gymnasieklass i Angered och häromdagen drog vårt roliga Framtida Transporter-projekt i samarbete med Universeum mfl igång. Det är ett omväxlande jobb jag har!
- Victor är inne i en 2,5-årsfas där det gäller att skrika mycket för att få sin vilja igenom. En vilja som man inte alltid vet vad den går ut på, ens om man är Victor. Extra skönt att morfar är här!
- Victor är samtidigt jättesöt och kör på med bollskolan för fullt. I måndags när jag hämtade på dagis grät han och skrek "Boooolllskooooola". Tunga nyheter att bollskolan inte äger rum förrän på torsdagen. Men idag var det dags och det var en höjdare. Felix varvar fortfrande bänknötande med lek vid sidan av, det funkar fint det med.
- Felix och Jonas har varit ute och sovit i skogen, tillsammans med kompisar. Cool grej, och Felix sov gott hela natten. Stora killen!
- Om 2,5 veckor åker vi till Spanien! Det ska bli väldigt skönt det.

Jamen det var nog det. Over and out för den här gången.

Bollskola

27 September, 2018

Förra veckan började bollskolan i Önneredshallen för barn födda 12 och 13. Äntligen! Det här har jag längtat så mycket efter. Jag knallade iväg med fyra små killar - Felix, Victor (som fick följa med som åskådare) och två kompisar till dem. De stora killarna hade med sig gympapåsar med handbollskläder och bytte om så duktigt i herrarnas omklädningsrum. Sedan gick vi in i hallen där två A-pojkar hade äran att leda kvällens övningar. Det var full fart, kan man säga. Skulle tippa på runt 40-50 barn som lyssnade och följde efter bästa förmåga. Ett strukturerat kaos. Det var ett par lekar (kom alla mina kycklingar och "linjejage" - dvs en form av kull där man bara fick springa på linjerna). Sedan blev det lite passning och studsar och skjuta på mål - det var lite ostrukturerat - och så slutade det med match på två planer (de delade av halva planen och ställde mål på långsidorna). Det var typ ingen ordning alls, men väldigt gulligt. Några av de stora barnen har ju lite koll på vad man ska göra, de andra sprang och höll varandra i handen och stod på rad 5 stycken i målet och sånt. Gulligt!

Felix tyckte det var jobbigt med alla nya barn som han inte känner, så han satt på bänken och kollade på. Det hade jag helt räknat med och pressade inte på alls. Först var han lite ledsen/överrumplad av alla barn och den nya miljön, men sen blev han glad och tyckte det var kul att kolla. Jag tänker att det får ta sin tid, när han känner sig trygg kan han börja vara med. Om han vill! Jag är glad över att han kom med och bytte om och var med i gänget - om än på bänken. Det är stort bara det.

En som däremot hade ungefär sitt livs bästa dag var Victor. Han förstod ju att han inte riktigt skulle vara med, så första tjugo minutrarna stod han och iakttog vid sidlinjen. Men när bollarna kom fram blev det helt oemotståndligt. Han körde loss på sin egen planhalva och sparkade, kastade sig, slängde bollar och körde loss. Så otroligt glad!

Desto tråkigare var det när timmen var slut och A-laget skulle börja sin träning. Victor kunde helt enkelt inte förstå att han inte fick fortsätta att vara med, vid det laget var han ju en i laget och skulle kunna hållt på hur länge som helst.

Så under stor gråt och tandagnisslan släpade jag hem honom, han slutade gråta när han landade i soffan med Uffe (snutte).

Idag är det dags igen! Felix gympapåse är packad, han tycker det ska bli kul att gå dit. Vad Victor tycker har jag inte förhört mig om men är ganska säker på ändå.

Bollen i spel.

Lite fotboll.

Och lite handboll.

En i laget.

Gluggis

17 September, 2018

Igår, efter mycket vickande och pillande, lossnade den till slut. Heja heja! Jag stog i trädgården och kämpade med 25 cm högt gräs och handjagaren som ständigt körde fast när Felix kom ut iklädd slalomhjälm med ett litet risgryn i handen och så STOLT visade upp sin glugg. Mitt hjärta svallade över. Verkligen!

Som han kämpat med den där tanden. Eftersom den nya var på väg upp bakom var vi ganska pushiga med att han skulle vicka bort den. Och tillslut gick det! Så coolt!!

Gluggis, och nya tanden redan på gång.

Eftersom han petat och vickat så ihärdigt fick han en specialpresent.
Bara med den första tanden.

I väntan på tandfen.

Och en timme senare var glaset tomt. Helt tomt. Enda förklaringen är
att Victor måste ha halsat det. Lite förtvivlat, samtidigt så dråpligt att till
och med Felix kunde skratta åt det. I med en vit pärla och sedan fick
tandfen jobba med det. Det funkade bra, kan jag meddela.

Idag för ett år sedan

12 September, 2018

Så bloggade jag lite om Victors intressen.

De är ungefär samma som idag, intressena. Men att gosa och busa och snacka och köra bilar + flygplan - kan vi ju lägga till till den listan. Med mera.

Affärsidkare

11 September, 2018

Den här veckan har vi öppnat affär i lekrummet:

Det började igår när Felix och jag drog fram alla playmobilgubbar
och -attiraljer och började inreda vår butik.

Kön ringlade sig lång.

Idag lockade vi med pappa i leken.

Och Victor, han fick köra kassa-apparat.

Efter att ha "försiktigt" travat runt bland gubbar och föremål (som
ständigt klibbade fast under hans trots allt inte så smidiga fötter)
satte han sig nöjt ner och körde på för glatta livet med sina plast-
slantar. "Victo kunde de!" ropade han lika glatt varje gång när pengarna
trillade in och ner i myntinkastet!