Skön dag

21 November, 2013

Idag har vi haft ännu en skön dag tillsammans, Felix och jag. Fortfarande ganska så full rulle såklart (även om han faktiskt sov i förmiddags), på ett alldeles lagom vis.

Vi har till exempel köpt en (alldeles för stor) overall. Minsta storleken på barnavdelningen, och jag tyckte den såg rätt liten ut i affären. Men det blir till att returnera och köpa från babyavdelningen istället. I alla fall om han överhuvudtaget ska kunna röra sig i den.

Vi har fikat på Espresso House och Felix som var rätt trött på att sitta still efter shoppingen blev alldeles till sig av glädje när han fick komma upp ur vagnen. Han charmade loss på alla han kom i närheten av. Svårast att nå fram till var ett gäng trötta gymnasiegrabbar med mobiltelefoner (men jag tror att de log lite också, när ingen mer än Felix såg).

Jag har kontrollerat belysningen i Slottis som får full pott idag. En enda trasig lykta såg jag i och för sig, uppe vid korsningen mot observatoriet, men det är ju ingen stor sak i en skog full av fungerande lyktor. Så det kändes bra! Själva löprundan däremot var en rätt tråkig rutinrunda.

Och sen har jag kokat ihop någon sorts glögg (ja alltså bildligen kokat, så dum är jag inte...). Den var inte särskilt njutbar i det skick jag hällde den på burken, men nu får tiden och kryddorna göra sitt så hoppas jag på godare smak om en vecka eller så. Annars har vi en pytteflaska dunderglögg från 2011 att falla tillbaka på... om nu den har överlevt lagringen (förra året smakade den faktiskt bättre än första året).

Full rulle

20 November, 2013

Idag har det varit full fart. Felix bestämde sig för att hoppa över förmiddagsluren (precis när jag trodde att vi hade hittat riktigt fina rutiner) men det gjorde inte så mycket för han var såhär pigg och glad.

Sova måste man ju, så jag tog på honom nya jackan och så travade vi iväg på promenad i det strålande solskenet. Men inte ville han sova inte.

Vi styrde kosan mot Gårda för att kolla in Lifes anläggning där. Jag har ju nyligen sagt upp mitt Sats-kort (efter 15 år som medlem) eftersom jag numera mest tränar utomhus, men så har jag ju Life-medlemskap också eftersom de har gym ute vid jobbet. I stan är det däremot skralt med anläggningar, och man förstår ju varför det är billigare än Sats när man får hajka iväg till en sådan här lokal i utkanten av stan. Men det var fint därinne och barnpassningen verkar bra, så vi ska nog ge det ett nytt försök.

Sedan promenerade vi ner till Nordstan och Droppen. 9 månader har ju som bekant gått sedan Felix föddes och det betyder att det är grönt för mig att lämna blod igen. Men eftersom det var ett tag sedan sist måste jag vänta på svaren på dagens provtagning så det dröjer 5 veckor till innan jag är helt clearad. Blodvärdet såg hur som helst bra ut (126). Felix fick vip-behandling. Han hade en egen sköterska som satt med honom hela tiden och visade roliga grejer som passerkort och krafsytor. Helt perfekt.

Mörker

19 November, 2013

Idag blev Military-träningen inställt igen på grund av för få deltagare. Förra gången fick jag sms ett par timmar innan, den här gången stog jag tillsammans med instruktören (och Jonas och Felix som följde med till Slottis på en liten kvällspromenad) och väntade till nästan kvart i sju innan vi gav upp. Så otroligt snöpligt.

Men eftersom jag ändå var ombytt begav jag mig hem och bytte skor och drog ut på en riktigt snabb och jobbig femma i Slottis istället. Om inte tränaren plågar mig får jag ju göra det själv, även om det inte riktigt är samma sak.

En sak som verkligen upprörde mig med kvällens runda var den urusla (för att inte säga stundtals obefintliga) belysningen i Slottis. Det känns varken säkert eller tryggt. Att de inte lyser upp varenda liten stig på kvällarna kan jag förstå, men att jag kunde räkna till 32 icke-fungerande lyktor på den lilla rundan runt plätten vid Björngårdsvillan och Vila Belparc är under all kritik. Alla kan väl inte ha gått sönder över natten eller?

Jag såg knappt var jag satte fötterna, och höll på att springa på en cykel (utan cykellyse) och två fotgängare.

Men det värsta är kanske inte stukade fötter och kollisioner utan det att det känns småläskigt och otryggt.

Nåväl, man springer snabbare i alla fall...

Men imorgon tänker jag ringa parkförvaltningen. Inte vet jag vad det gör för skillnad men jag kan inte gärna låta bli. De får faktiskt se till att ta hand om vår älskade skog!

Tur att det är fullmåne i alla fall,
så fanns det något som lyste upp i mörkret.

Nu gungas det

18 November, 2013

  
I ganska maklig takt går det, och det är lite konstigt att vaja runt. Men mysigt och rätt så kul.
Men roligast är ändå att tittuta och krafsa på gummi och kedjor.

Något för alla

18 November, 2013

Titta pappa, vad vi hittade på Liseberg i söndags!

Jonas har redan kvalitetskontrollerat och ger tummen upp. Skynda hit!