Ett år som förälder

18 Februari, 2014

Den här (ur vilken jag klippt valda delar) var rätt så träffsäker:

Ett år

18 Februari, 2014

Klockan 14.52 den 18 februari 2013, en dimmig och råkall måndag, kom en plattnosad, krushårig, rätt så smal och väldigt söt liten gosse med pigga ögon till världen på Mölndals sjukhus.

Nosen har rätat ut sig, håret är numera spikrakt och kroppen har mjuknat (även om den fortfarande inte är särskilt tjock). Han är sig lik, den lilla pigga, sötnosen. Men han är såklart bra mycket större nu än då, när han var BB-avdelningens minsting.

På förlossningssalen, bara några minuter gammal.

Lillkillen, nu är du faktiskt ingen liten bebis längre. Tänk vad mycket vi hunnit med under det här året. Tänk vad mycket du lärt dig (och oss).

Grattis på din allra första födelsedag! Du är det bästa (bästa, bästa, bästa) som finns.

Sista dagen som nollåring

17 Februari, 2014

Idag, lillens sista dag som nollåring, körde vi på för fullt. En liten spurt på nollåringsåret kan man säga.

Vi började med sång på Askims bibliotek på förmiddagen. Det var bara Lise-Lotte, vi och en liten till (med mamma) och det var mysigt som vanligt. Jag trodde att Felix skulle gå på för fullt med sina nyvunna färdigheter krypa, klappa och vinka, och dansa med överkroppen spela maraccas som aldrig förr, men han blev lite blyg och ville först bara klättra på mig och sedan bara sno gosedjuren som Lise-Lotte hade med sig (en elefant och en kråka) och när det inte riktigt funkade så valde han att riva ut några böcker att gnaga på istället. Men för all del, han lyssnade glatt också, vaggade med i favoritlåtarna och kollade med stora ögon på när Lise-Lotte spelade gitarr. Så det var inte alls tråkigt!

Efter Askim tog vi bussen direkt ut till leklandet (nollåringar går ju in gratis så det var lika bra att passa på) och där var vi kvar i ett par timmar, tills lillen hade krypit runt nästan överallt och var alldeles slutlekt. Det var knappt något folk där och dessutom hade de invigt en helt ny och jättefin lekavdelning för 0-5-åringar. Så vi hängde både där och i den gamla avdelningen för 0-3-åringar. Vi vågade oss till och med på en utflykt i de stora barnens område, eftersom det var så lugnt och skönt där också.

Efter leklandet tog vi en långpromenad hem över Götaälvbron. Lillen sov och jag njöt av varma solstrålar och klarblå himmel. Fantastiskt skönt!

Väl hemma röjde vi runt ett tag och jag slängde ett öga på OS då och då. Sedan blev vi båda ganska trötta, och när Jonas kom hem från jobbet låg vi båda två och sov sött (eller en av oss var i alla fall söt) i sovrummet. Det hör verkligen inte till vanligheterna. Men efter en lång dag var det bara tvunget att stödsova lite extra.

Jag piggade raskt på mig och bytte om till löparkläder och gav mig ut på en riktigt skön 12-kilometare. En bra runda på alla sätt och vis, men bäst av allt var nog ändå att det fortfarande var ganska ljust ute när jag sprang iväg. Nu börjar den härliga tid på året då man varje dag kan glädjas åt hur fantastiskt och underbart det är att se ljuset återvända.

Hallå alla barnen, var ääär ni?

Undrar just om jag kommer upp här. Ja, det tror jag nog...

Gööööteborg!

Ganska så glad kalaskille

16 Februari, 2014

Det är härligt med kalas och gäster (och gott med ostmacka och yoghurt).

Foto: pappa/morfar

Ettårskalas

16 Februari, 2014

Igår smygstartade vi ettårsfirandet med en hel kalasdag tillsammans med mamma, pappa och syster. Det blev tidig uppstigning och frukost med tårta, sång och paketöppning. Sedan lek med presenterna, en promenad, ett os-guld, en pannkakslunch och tillslut en fiskdamm och en promenad till.

Kort och gott - en väldigt härlig dag med en snart ettåring i högform. Det var i och för sig lite otäckt när alla vuxna vrålade högt vid Kallas guldupplopp, men annars var det bara idel skratt och gos och glada miner.

Tack för att ni kom och firade med oss!

Tårta!

Paket!

Ny frisyr!

Provsitter födelsdedagsfåtöljen och provspelar födelsedagsgitarren.

Fiskdamm? Mycket märkligt... Men alla verkar tycka att det är jättekul.