29 Maj, 2015
Felix har numera ett stort ordförråd och även ett rejält standardbatteri av fraser som går runt runt runt, konstant. Det är väldigt roligt.
Det rör sig mycket om vems saker är:
"E den min?" snabbt följt av "Ja kan låna den." Alternativt "Ja hade den."
"Du köpt den?" "Den e pappas." "Den sa inte vala häl." (ska inte vara här)
Det handlar om känslor:
"Bäsen lessen" "E du aj?" (arg) "Ne du e glad." "Ja klattal." (skrattar).
Och väldigt ofta om att folk kommer och går:
"Komme offa?" "Offa gick hem."
Och hur de tar sig till olika platser:
"Momme åke flygplan." "Pappa cykla." "Sa vi åka biiilen?"
Även lite om var man bor:
"Ja bo i Böteboj." (men alla bor i Göteborg just nu)
Han slänger sig även med utrop som:
"Typis" (typiskt) "Toppen" och "Nu kör vi!"
Och stundtals när han hamnar helt i sin egen värld babblar han på om både ditten och datten. Ofta relaterat till det sociala spelet på dagis, märks det. Han kan stå framför spegeln och rollspela med sig själv, grimasera och testa olika gränser och göra utspel. Han gillar också att prata med "statyerna" som vi numera har i uterummet. Han kan sitta där på huk och prata med dem, och om vad de har på sig (skor, vantar) och vad de bär på (en peng, väska mm).
De snurrar som sagt runt, runt - de här favoritfraserna, och fylls på med nya ord och vinklingar såklart. Och så ibland, som i tisdags efter att han sprungit Bamseloppet på dagis och Jonas frågade om det, blev samtalet till en riktig liten konversation:
"Ja Bamseloppet spingde ja."
Gick det bra?
"Ja de gick väldigt bla."
De gick väldi bla.
Mamma plinge. (springer) Du plungit? Du inte plinga me. Ejja ejja!
Men just här hejar vi förstås inte på mig utan på Måns.
