I vecka 27

13 November, 2015

I tisdags gick vi in i vecka 27 och allt känns bra. Magen växer men är på intet sätt i vägen ännu och jag känner mig ganska smidig. Hen sparkar ganska mycket nu (kul) och jag är kissnödig nästan hela tiden (mindre kul).

Och såhär ser vi ut: 

Om barnet i vecka 27:
Det börjar bli trångt inne i livmodern. Barnet är ca 30-34 cm långt i sin fulla längd och väger ungefär ett kilo – som ett mjölkpaket. Det kan öppna ögonen och se sig om, även om det inte finns så mycket att titta på inne i magen*. Hörseln utvecklas allt mer och barnet kan hoppa till vid kraftiga ljud eller snabba rörelser från dig.

*Om hen inte gör som Felix säger och tittar ut genom naveln förstås.

Gymnastik kanske

13 November, 2015

Jag är egentligen helt emot att sätta igång med en massa schemalagda aktiviteter för Felix för tidigt (tids nog kommer vi säkert få ett schema som är uppbokat så att det räcker och blir över).

Men, han tycker ju att det är så otroligt roligt och spännande med allt som har med klättra/hoppa/springa att göra och jag tror att han hade älskat att gå på någon form av lite mer uppstyrd lekgymnastik då och då. I den här åldern (typ innan 4) brukar det röra sig om att man gör det tillsammans, barn och förälder, och det är såklart helt kravlöst.

Jag tänker mig att det vore en alldeles perfekt aktivitet för Felix och mig att göra tillsammans till våren när bebisen kommer. Återstår att se om det är praktiskt möjligt att få till det.

Väldigt gymnastiksugen Felix funderar på att smyga in i salen. 

Felix smet nästan in på en gymnastikövning för småttingar när vi var i Haga i helgen. Med plutande underläpp lät han sig övertalas om att det bara var för barnen som gick i skolan där, och sedan körde han ett eget gymnastikpass på det lilla torget utanför istället. Funkade ju bra det med.

Tur att det inte är färdigt än

13 November, 2015

Gårdagens framsteg i badrummet ser snarare ut som ett bakslag:

Jag blev nästan full i skratt när jag kom upp och tittade in igår eftermiddag, "vad f*n har hänt här" liksom?

Men ibland måste det ju liksom bli lite värre innan det kan bli bättre...

På önskelistan

12 November, 2015

Utöver gosar (och självklart, alla sorters fordon) kan jag tänka mig att verktyg står väldigt högt upp på Felix önskelista.

Lyckan var stor i söndags när Jonas tog fram skruvdragaren och Felix fick låna den. Inom kort hann han med att laga nästan allt här hemma. För det visade sig att det mesta faktiskt var trasigt innan.

Jodå, bordet var också trasigt.

Nytt pyssel

12 November, 2015

Nu när babynestet är färdigställt har det blivit läge för mig att ge mig i kast med ett annat pyssel som jag funderat på ett tag.

Det började med att jag letade på nätet efter en matta till "kontoret" och då ramlade jag på så otroligt fina flätade mattor av trikå i olika varianter. Ungefär så här:

Matta (och bilder) från Re-rag-rug. Gjord på en sjufläta!

Ja jag inser att detta inte är någon nybörjarmatta. Och det skulle vara omöjligt för mig att på första försöket fläta ihop en snygg, stor kontorsmatta (för att inte prata om hur mycket trikå som skulle gå åt). Men själva pysslet fick mig nyfiken och nu har jag samlat på mig tillräckligt med uttjänta t-shirtar och annan trikå för att kunna ge mig på ett första hemmapysselförsök.

Detta tänker jag kan vara ett projekt på lagom nivå: 

Bild från Ica-kuriren.

Tror att jag ska ge mig på fyrflätor istället för vanliga flätor, så att remsorna blir lite bredare, och kanske göra en fyrkantig istället för en rund. Jag misstänker att den största utmaningen blir att få helheten att ligga slätt mot golvet, utan att mattan drar sig och blir böljande/bucklig.

Kanske kan resultatet bli en liten matta till gästrummet, någon gång i framtiden. Just nu har jag inte kommit längre än till klipp-, dra- och nysta-stadiet. Lite enformigt - absolut, men samtidigt väldigt meditativt och rogivande. Känns dessutom alltid väldigt bra att göra något nytt av "ingenting".

 

Nystan av sängskydd, byxor och en topp.