20 November, 2015
Jag hade stora förhoppningar om riktigt märkbara framsteg (läs: äntligen kakel och klinker) i badrummet den här veckan, men i verkligheten har det inte hänt så himla mycket.
Elektrikern har varit här fyra gånger (varav två gånger utan nyckel... så de räknas ju inte riktigt). I tisdags när han åkt såg det ju ut såhär och efter gårdagens korta besök är status detta:
Jag har lite svårt att se någon egentlig skillnad, men något har såklart hänt. Lite mer spackel kanske? Och en glödlampa som hänger ner från ett hål (så ska det såklart inte vara, jag misstänker att det är tillfälligt arbetsljus?).
Vi pratade också väldigt kort om hur vi vill måla ute i hallen. Hade i min enfald inte trott att det var något att diskutera och besluta där, men det är det såklart. Det var frågor om trävägg och gipsvägg och hur de skulle smälta ihop osv. Ännu fler beslut med andra ord.
Tror taktiken får bli: Måla det bara. Vitt så att det smälter ihop med övrig hall (och håller tummarna för att övriga väggar är tillräckligt vita så att vi slipper måla ända ner till nedre hallen, men det kanske vi måste och då får det bli så). Fixa sprickor och utstickande skruvar (Felix har fått ett par i sitt rum som är vägg i vägg med badrummet). Jag har för mig att det ska göras någon inspektionslucka i Felix rum också, kom jag på nu... Så då kanske vi måste måla där också (det kanske vi klarar av själva iofs).
Men kort och gott, sopa igen alla spår av renoveringen (i den omfattning som krävs) och låt det vara bra så.
Det är ju lite hoppgivande att ändå påbörja den diskussionen, med tanke på att det måste vara ett av de sista stegen i renoveringen.
Det här är både roligt och jobbigt. Alla beslut är det värsta, och ovissheten innan man har sett resultatet. Men övar på att ta det lugnt och lita på att det blir bra. Det är ändå ganska tur att vi inte gett oss på ett helrenoveringsprojekt i det här skedet tror jag.
