30 Januari, 2016
Idag är det lördag, hela familjen är frisk och farfar (eller "min farfar Sven", som Felix brukar säga) ska komma på besök. I övrigt har vi inga planer för helgen, vi samlar fortfarande kraft efter sjukdomar och inför bebisens ankomst.
Och, jag tog mig faktiskt samman igår kväll och packade upp den nya datorn. Så hädanefter bloggas det från den här:
29 Januari, 2016
Jag slog till på en ny dator idag, den minsta modellen av MacBook Air. Sist jag bytte var 2010 ser jag i bloggen, och dess föregångare råkade jag blöta ner när jag skulle bada. Smart.
Den här börjar väl mer sakta men säkert att falla isär och har det senaste året, om inte mer, sett helt förskräcklig ut. Bottenplattan har liksom lossnat så den är ihoptejpad med silvertejp som har släppt i flera omgångar och nu orkar jag inte hålla på att tejpa och fixa längre. Den funkar allt sämre också, så det kändes som att det var lika bra att vara förutseende och handla nu, innan det blir datorpanik här hemma.
Gammalt och nytt.
Det ska bli skönt med nytt och fräscht, men just nu är det en liten uppförsbacke innan jag orkar ta tag i uppackning och flytt av grejer så det dröjer nog ett par dagar innan jag skriver mitt första inlägg från ny dator ändå.
Två Kommentarer28 Januari, 2016
Ja, precis som jag skrev i mitt tidigare inlägg är det slutsnöat för stunden och vi har haft några dagar av slask och hemska isgator. Men nu har det ordnat upp sig. Gräsmattorna är åter gröna och på gångvägarna är det så gott som snö- och isfritt. Perfekt, om ni frågar mig. Snö kan ju vara väldigt vackert, men jag trivs ändå bäst med fast mark (om än grusig) under fötterna. Och det hemska mellantinget med isgator och slask vill väl ingen ha.
Så - skönt med barmark. Men vad som framför allt är skönt är att det verkligen börjar märkas att det blir ljusare och ljusare. Det går åt rätt håll helt enkelt!
Promenadvy över Hinsholmsviken (ut mot Saltholmen).
28 Januari, 2016
Vi kunde bara inte låta bli att köpa ett par skidor till Felix när snön kom på allvar (nu har den ju precis regnat och blåst bort igen). Han var väldigt stolt och glad när han balanserade runt på de hala små laggen ute i trädgården.
Slättförs var det inga problem alls. I utförslutningarna (vi provade ingen av trädgårdens backar utan nöjde oss med sluttningarna) var det svårare och vi fick hjälpa till lite och han ramlade ett par gånger. Det var inte så kul. Men efter ett par varv på gräsmattan fick han kläm på det här med att böja benen och böja sig framåt och då blev det stabilare på alla sätt och vis. Skidåkaren vågade sig till och med på ett par trick i form av jämfotahopp.
Vi tog det lugnt och slutade när alla fortfarande var på topp. Tids nog vågar vi väl oss på lite längre turer och backar. Om det ges fler tillfällen i år det vill säga, just nu är den så gott som enda kvarstoden av vintern några glashala isfläckar uppe i skogen bakom oss.
Jag längtar hur som helst efter att åka på vår första fjällsemester tillsammans. Kanske nästa år?
Testtur i köket.
Ett litet hopp.
Passar in "pjäxorna".
Och kort därefter, premiär på snö.
24 Januari, 2016
Det har varit ett par sega veckor. Jonas har varit utslagen, ja från och till sedan i julas faktiskt och det visade sig att han dragits med influensa som nu, förhoppningsvis, är på väg att gå över (ta i trä). Felix har haft feber och är väldigt hostig. Själv är jag ju sådär lagom trött mest hela tiden (nu även lite småförkyld). Trots allt är jag piggast av oss, beklämmande nog.
Vi har med andra ord hållt oss hemma och vilat så mycket som möjligt. Sakta men säkert börjar det kännas som att vi nog är på rätt väg.
Igår vågade vi oss till och med ut på en kortare utflykt, in till stan och Andra Långgatan för fika på Santo Domingo/Dirty Records som med sin grymma mandeläppelkaka och allmänt flummiga känsla har blivit ett nytt favoritställe.
Efter det fixade vi mina julklappssolglasögon på Synsam (behövde byta till en aningen mindre Wayfarer-modell eftersom de största trillade ner på nästippen, och det blev ett par Wayfarer Folding, mycket nöjd!) och sedan tog vi bilen till McDonald's för en närande lunch.
En väldigt händelserik dag, i jämförelse med hur det sett ut på sistone alltså. Nu håller vi tummarna för att alla fortsätter krya på sig så att vi är på topp när bebis kommer. Imorgon ska jag förresten till MVC för att kolla om krabaten har vänt på sig (men jag tror inte det).
Dadelboll och fruktkick till Felix (det gick ner, tacksamt nog - den lille
sparven har mest levt på luft och saft de senaste dagarna).
Och Jonas med ovan nämnda mandelkaka.
Rooibos med ingefära till mig.
Från veganskt och småflummigt på andra lång till kött och plast vid
Näsetmotet. Jodå, sparven åt några tuggor till, och blev en robot.