21 Juni, 2016
Testade lite (för mig) nytt som tillbehör till kvällens grill; Orzo-mix (korn, lupinbulgur + delade gula linser och gröna ärtor). Riktigt gott faktiskt, och helt klart välkommet med lite variation till min redan smått klassiska bulgur-och-feta-sallad (har vi hittat något vi gillar så kör vi stenhårt på det tills vi tröttnar).
Nu får det kanske bli orzomix-och-feta-sallad ett tag. Med pumpakärnor och mache (som tillsammans med romansalladen är mina nya grönsalladsfavorit).
Till Felix fick det bli makaroner och gurka som tillbehör till den grillade kycklingen. Att hoppas på att han ska äta kornsallad är bara att glömma.
Ärligt talat så är det bland det tråkigaste och mest tålamodskrävande som finns att äta middag med honom just nu. Han hoppar runt och studsar fram och tillbaka och kommer på ungefär tusen ursäkter till varför han inte ska äta. Han ska vila en stund, gå på toaletten, hämta en grej, osv. Det låter och slamrar fastän man ber honom att ta det lugnt, det går liksom inte. Och det tjänar ju liksom inget till att bli irriterad. Det enda man kan göra är att vänta ut det, behålla lugnet och tjata tålmodigt och med jämna mellanrum.
Ja tappa tålamodet lite lagom gör jag väl också då och då, men i slutändan handlar det ju om att försöka göra måltiderna så trevliga som möjligt. Rätt vad det är sätter han sig ner och äter och konverserar lite vuxet och förståndigt, och då känns det helt plötsligt bra igen.
Tillslut brukar landa lite mat i den där magen också.
