Läggdags

6 Augusti, 2016

Sedan vi kom hem från semestern har vi läst Felix godnattsaga i morfars rum (det vill säga rummet där morfar brukar sova när han hälsar på). Ibland har han till och med sovit där.

Det är svalare och vi har en bokhylla full med böcker där som vi hittills inte läst så ofta. Väldigt mysigt är det, eftersom man ligger så skönt där i hörnet under snedtaket i systers gamla 140 cm-säng.

Dags för saga. Minst två, men gärna hur många som helst. 

Victor somnar numera oftast för natten mitt i vår dubbelsäng vid åttasnåret, och får sedan lyftas över (och oftast ammas) till egen säng innan vi går och lägger oss. Sedan vaknar han minst tre men ofta flera gånger per natt för mat och somnar sedan om.

Hittills har egen säng inneburit hans baby crib som står inskjuten bredvid min sängsida, men idag har vi fixat iordning spjälsängen så troligen blir det premiär för den inatt. Han har blivit så stor nu och behöver lite mer utrymme att röra sig och den har en lite bättre madrass, anpassad för tyngre bebisar.

Klockan sju varje morgon är det revelj. Mer eller mindre i alla fall, ibland tidigare men sällan senare. Vaknar inte Victor då så gör Felix det. Och så ibland händer det att matningar klaffar med sömncyklar så pass bra att ingen vaknar förrän vid åttatiden. Det är inte dumt det.

Söndagscykling

6 Augusti, 2016

I och med att vi varit borta nästan hela veckan har cykeln inte kommit ut på så många äventyr ännu. Men förra söndagen tog vi en förmiddagstur tillsammans. Målet var glass (och kaffe) på Lasse Majas, och ska man få glass måste man såklart orka cykla själv hela vägen.

Ungefär vid Påvelundsskolan lärde Jonas Felix att bromsa ordentligt, bra grundkunskap att ha med sig såklart - men efter det bromsade Felix så fort han kom upp i någon märkbar hastighet och i och med det blev det nog ganska tungt att cykla hela vägen ner till Käringberget och hem igen.

Hur som haver, ner kom vi (med en hjälpande hand på styret) och fika fick vi. När det sedan var dags att åka hem igen gick det också, (med en liten extra hjälpande puff på styret).

Kul!

Det är viktigt att kolla in tramporna (men viktigare att titta upp...).

Hej och hå, trampa på. Det finns minsann styrka även i de smalaste benen.

Nästan framme. Glöm inte att titta framåt Felix!

Belöning.

Rätt så nöjda killar. En som "inte vill ha nån bild".

Vasst

6 Augusti, 2016

Det händer mycket i Victors liv nu. Han är otroligt nyfiken (hänger med på allt till den grad att jag knappt kan amma längre, om jag inte gör det på natten eller i en helt avskalad och tyst miljö - å andra sidan provar han gärna all mat vi erbjuder så det är kanske dags ändå) och väldigt fysisk (rullar runt och stretar på, vill krypa men kan såklart inte än).

Och så stoppar han ALLT i munnen. I veckan tittade den första tanden upp, och strax därefter även den andra. Det har märkts att det varit på gång (det har vi i och för sig trott ett tag) i form av lite extra gnagande, dregglande och ledsenhet/gnällighet mellan varven. Men någon feber har vi inte märkt av.

De syns inte riktigt, men de finns där. Nummer ett och två i nedre
tandraden. Än så länge bara vassa piggar.

Så här såg brorsans första tand ut.

Lördag

6 Augusti, 2016

Äntligen helg och vi är hemma hela familjen tillsammans efter en vecka med jobb för Jonas och besök i Skövde (inklusive diverse äventyr - mer om det senare) för småkillarna och mig och och med mormorbesök på det. Skönt att bara landa lite i lugn och ro, även om det är roligt både med resor och besök. Tacksamt upplägg var det ju också, med tanke på att Jonas gjorde sin första arbetsvecka (till stor belåtenhet för övrigt) och dagis öppnar först nästa vecka.

Så, vad skulle vi ta oss för med dagen? Så många måsten (det vanliga, tvätt - trädgård - handling osv) och önskemål (springa, åka på utflykt, umgås, ta det lugnt) och så lite tid.

Vi vaknade till ett höstigt Påvelund. Blåsigt och grått och ganska kallt, och när jag gav mig ut på min löprunda (veckans första, välbehövlig) började det dessutom regna. Efter min springtur mötte jag upp 3*Leander på lekplatsen och sedan (efter en dusch och en delikat korvlunch hemma) åkte in till Majorna (med Jonas nya jobbil, mycket bra) för att fika hemma hos Anders och Nina. Där var det så himla mysigt att vi helt glömde bort tiden och stannade alldeles för länge (med tanke på att värdparet skulle vidare). Hade det inte varit för att Victor tappade tålamodet hade vi väl försökt hänga kvar där fortfarande för att pimpla kaffe och tjöta.

Och i och med att vi dröjde oss kvar så länge var den dagen nästan all. Vi hann med lite lekplats precis utanför värdparet och sedan hem, via Pizzeria Påvelund, för att lördagsmysa lite innan läggning.  

Morgonstund har guld i mun, och äntligen är pappa ledig.

Lekplatshäng efter löpning. "Vill du spela fotboll eller handboll?"
frågar jag Felix och hoppas givetvis att han ska välja det senare. Och
det gör han!! Men sedan spelar vi med i princip alla kroppsdelar.

Fika hemma hos Anders och Nina med 5 sorters kakor. 

Felix åt minst två av alla sorter (antagligen fler, hann i vanlig ordning
inte med att räkna) men bara glasyren på mazarinerna. "Inte blödet".

Lekplats igen! 

Med trampor och ringklocka

30 Juli, 2016

Idag var en stor dag för Felix, men även för oss föräldrar (och nog framför allt för Jonas). För idag fick Felix sin första riktiga cykel, med trampor och ringklocka (det senare speciellt viktigt). Balanscykeln, som han så tufft har cyklat runt på i vår och sommar, börjar bli liten och kompisarna har börjat synas på vanliga cyklar.

Vi provade först en tolvtummare på affären i veckan, det gick hur galant som helst inne på stengolvet. Men 12 tum är lika litet som balanscykeln och den skulle definitivt vara för pluttig nästa sommar. Så nu blev det istället en 16-tummare med stödhjul. Väldigt mycket större och tyngre men också mer rejäl och mer riktig cykelkänsla.

Helt klart lite knepigare nu till än början och en högre tröskel att ta sig över. Premiärturen gick i ärlighetens namn inget vidare, för stackars Felix var redan helt utpumpad från utflykten till Skärhamn, en liten miss av oss föräldrar. Dagens andra tur gick däremot jättebra. Fint och försiktigt, men han höll i alla fall styrfart.

Snart kommer han väl susa fram (och vi kommer antagligen önska att det gick lite långsammare).

"Den beste sykeln" är ljusblå, vit och orange.

Vi körde lite skattjakt, Felix fick följa en tråd fram till överraskningen.
Försökte oss på ett ambitiöst upplägg med ett litet brev som förklarade
varför han fick cykeln och att den skulle bli bra att ha i höst till dagis nu
när han är så stor kille och så vidare, men han började gråta när jag läste
upp att han skulle till dagis så det var inte så lyckat eller pedagogiskt
(förstår jag såklart nu i efterhand - vem vill tänka på det på sommarlovet?).
Fick motivera och förklara i lugn och ro senare istället. Ibland blir det fel
innan det blir rätt.

Tur nummer två var en succé.