1 September, 2016
Redan september, otroligt nog måste jag säga. Den där gamla vanliga klyschan om "vad fort tiden går" stämmer verkligen extra bra in på augusti. Men ny månad, nya tag. Känns fräscht!
Idag aktiveras mitt gym-kort igen efter att ha varit fryst en period pga barnafödande. Ska ta mig dit inom kort med både Felix och Victor för att spana in om deras lekrum/barnpassning skulle kunna funka för killarna. Hade ju varit toppen att kunna köra något pass på dagtid och gillar Felix att leka där slår man ju dessutom två flugor i en smäll och får en rolig aktivitet för honom också.
Uppdaterat: Visade sig att de tagit bort barnpassning på dagtid den här terminen, så tji fick jag... snopet. Har ringt och skrivit ett "protestmail" men tror det hjälper föga.
Uppdaterat igen: Fick svar på mitt mail och de letar efter någon som kan arbeta några förmiddagar i veckan, men har inte hittat någon än. Kanske ska ta jobbet? Eller, förresten. Nej. Men hursom kan man ju hoppas på att det ordnar sig.
Den lille killen på bilden har levt rövare inatt (man ska aldrig skriva så som jag gjorde igår...) och har haft småjobbiga dagar den här veckan. Med jobbiga menar jag att han liksom är lite frustrerad. Han vill göra lite mer än vad han kan och kränger runt och försöker krypa (får in knäna fint under kroppen och upp med rumpan högt, men får inte riktigt till lyftet i armarna samtidigt) och rycka tag i en massa saker som han helst inte ska hålla på med (sladdar, näsor, hår). Krypa kan han alltså inte, men han rullar och hasar sig runt rätt så bra ändå måste jag säga. Han är aldrig stilla. Dessutom låter han konstant och det är allt från ganska glada ljud (väldigt höga) till missnöjda stönanden och jämmer, till höga skrik. Och så vill han helst inte sova, men blir såklart jättetrött av alla aktiviteter. Och då skriker han tills han slipper försöka mer.
Det är väl det som är det jobbiga.
Gladast är han, å andra sidan, när man bär runt honom (men han börjar bli tuuuung, och dessutom fäktas han då superglatt med armarna i ansiktet så man får en massa snytingar och river i håret så att jag snart inte har någon lugg kvar) eller sitter med honom och sjunger eller pussar på honom.
Dessutom tycker Victor att det är jättekul när Felix leker med honom, och det gör Felix så gärna, så gärna. Väldigt mysigt men föga avkopplande, eftersom jag måste vara med och vaka som en hök när storebror kör igång med sina "vilda gos"-, "hoppa runt"- och "bygga koja"-lekar. Inte för att han medvetet skulle skada Victor, men en treårings känsla för vad som är farligt och inte är inte riktigt pålitlig. Apropå föga avkopplande, ljudnivån när de två drar igång ska vi inte prata om...
Men på det stora hela har vi det toppen såklart. Och idag ska vi försöka få till en så avkopplande och rolig dag för alla som möjligt. Klara färdiga gå!
Äta kan jag absolut tänka mig att göra, men helst vill jag bara kleta
runt och tugga på allt jag når och kommer åt.