Morfar Persson

5 September, 2016

Morfar Persson var verkligen helt en helt fantastisk liten föreställning på alldeles lagoma 25 minuter. Roligt och engagerande för de små och sådär smålustigt igenkännande för de stora.

Huvudpersonen var dels morfar, en avslappnad figur som tog tupplurar, löste korsord, lyssnade på radio och drack kaffe, och grannen - en väldigt stressad småbarnspappa som sprang runt med sitt barn i vagnen och tappade bort saker och hade så otroligt fullt upp med alla superviktiga grejer: bvc, öppna förskolan osv. "Ja det är mycket i den åldern" konstaterade morfar snällt och tittade på det jollrande barnet.

Barnen fängslades verkligen av skådisarna och musiken (en flygel och en klarinett + sång), Felix skrattade och hängde med och Victor somnade i Jonas famn när morfar Persson sjöng godnattsång för pjäsens bebis. Super!

Efter alla varma applåder vid föreställningens slut dröjde ensemblen sig kvar för att prata med barnen och då tog Felix sats och deklarerade högt och tydligt "Ja hetel Felix och ja ska köpa godis.". Det var ju trots allt lördag.

Full pott för första operabesöket, med andra ord. Tror Felix tyckte att det var både mäktigt och mysigt. Det tyckte i alla fall jag, jag till och med grät en skvätt när de sjöng som allra finast i stämmor.

På plats vid Operan.

Triss i gullegubbar.

Hurra va bra!

3 September, 2016

Hipp hipp hurra för vår fina mamma & mormor Gerd som fyller år idag!

Eller "va bra, va bra, va bra, va bra"! som Felix skulle sagt för ett tag sedan (nu har han ju lärt sig att det heter hurra, men jag tycker också att va bra är mer logiskt egentligen).

Äntligen äkta pansjo också otroligt nog, bara det är ju värt ett extra "va bra" tycker jag!

Foto: Jonas.

Hjälpreda

2 September, 2016

En gullig liten grej just nu är att Felix har börjat hjälpa Victor på med haklappen:

Perfekt eftersom Victor inte protesterar det minsta. Steg två i detta måste ju vara att han börjar torka av honom runt munnen (osv) efter maten? Hade ju varit ännu mer perfekt.

På kulturhuset och biblo

2 September, 2016

Igår efter dagis kände jag att det var bäst för oss alla att hitta på något utanför hemmets väggar, så jag hämtade Felix med bilen och vi drog till Frölunda Kulturhus för att fika/äta mellis. Det är inte så himla kul meny där, men det är ett väldigt bra ställe att hänga på med barn.

Felix valde en gigantisk (i treåringsmått mätt) leverpastejmacka, som han kämpade med länge och väl. Allt för att nå fram till målet - en valfri glass från kartan. Fast när det väl kom till kritan hjälpte jag till ganska mycket med valfriheten (och avstyrde både Magnum och Daimstrut). Tyckte nämligen att en Cornetto var stor nog med tanke på att han äter så himla sakta.

Rolig sido-historia apropå glassätandet förresten. När Felix väl hade fått sin efterlängtade jättestrut började han med att han sönder strutbotten så att chokladen tittade ut och den (chokladen) liksom tittade längtande på hans vita pikétröja. Må så vara, det hör ju till (tröjan är numera ett minne blott för övrigt, inte ens tabort hjälpte). Men, det roliga i storyn är att efter ett par munnar av glassen ylar han "Mamma, den eeeeee kaaaaaall." Då höll jag på att tappa det. Jag antar att han tyckte att den var för iskall, men ändå. Glass är kall Felix, nu äter du. Tror jag att mitt pedagogiska svar lät på ett ungefär.

Efter fikat gick vi ner och lekte lite i parken. Sedan ett snabbt stopp på biblioteket innan det var dags att dra hem.

Victor tyckte att det bästa var att hänga i hyllan, då menar jag inte bildligen. Han försökte stundtals klättra, stundtals äta upp plexiglaset. Felix lånade en fotopekbok som handlade om en likadan kanin som Lill-Mu Kanin och en bok om bokstäver.

Det är spännande det här med bokstavstemat på dagis, och kul eftersom vi hittills hållt på i väldigt liten grad med bokstäver och siffror hemma. Bokstavstakten bestämmer han såklart helt själv, vi kommer inte sitta här och traggla alfabetet än på ett tag. Men det är klart att man gärna uppmuntrar att han letar och lär sig om bokstäver.

Bra krypförsöksmatta på biblo. Och gott om pärmar att närstudera. 

Klättrar lite här då.

Felix bokstavsbok. Som jag tror han först och främst gillar för att
den är så fin och rosa. Men han hittade faktiskt uppslaget med F!

Offroad

2 September, 2016

Felix kör som en liten kung på sin balanscykel nu, till och från dagis varje dag (om jag inte måste ta bilen av någon anledning). Nästan lika mycket på vägen som bredvid. Fräser över stora vattenpölar utan att nudda marken och kör snabbt mot olika mål men lyckas alltid svänga in och stanna lite snyggt i tid innan han brakar in i något.

Häromdagen när vi var på väg till dagis var jag tvungen att gå tillbaka och hämta en grej från garaget och lämnade honom därför på cykelbanan. När jag kom tillbaka någon knapp minut senare var han som försvunnen. Men så hör jag någon hojta uppifrån bergsknallen vid eken, och sen kom han körande rätt ner som värsta Jenny Rissveds.

I övrigt, ska jag tillägga innan jag oroar någon, är han väldigt förnuftig och kontrollerad när det krävs. Stannar när det kommer bilar och väntar på mig och Victor mellan varven.